Idag hugger vi på en nyhet som tycks ha gått de flesta politikintresserade förbi. Förhoppningsvis beror det på att den genomsnittliga bloggaren inte läser 8 Sido- eh, Metro. Det var hur som helst i TV4 nyheten lanserades först.
Miljöpartiets mobilguru Yvonne Ruwaida tycker att det är dålig luft i Stockholms innerstad och kopplar den till avgaser. Absolut - det är därför vi har tullar n all that, men det räcker inte. Stockholms innerstad ska bli en "miljözon" där endast bilar som klarar en given utsläppsgräns skall tillåtas. Gränsen sätts i praktiken vid bilar tillverkade år 2000 vilket, enligt TV4, tvingar 15% av dagens bilburna Stockholmare att söka andra transportalternativ.
Lösningen för dessa 15% är, när Ruwaida får bestämma, bilpooler så att man "enkelt kan låna den här bilen när man vill använda den på fritiden och så". Ord kan inte beskriva hur fruktansvärt verklighetsfrånvänt det här är. Varifrån kommer bilarna till dessa pooler? Vi snackar uppåt 120,000 bilar som ska bytas ut. Gissningsvis följs ett miljöpartistiskt maktövertagande av ett betydande uppsving för bilbranschen. Vem ska organisera dessa massiva bilpooler? Ruwaida verkar mena att de helt enkelt ploppar upp och att det dessutom är "enkelt" - det säger hon två gånger.
Det här förslaget - eller vallöftet, om man så vill - visar kanske mer än något annat på skillnaden mellan incitamentsdriven miljöpolitik och miljöpartistisk förbudspolitik. Medan ena gänget tycker att en miljöbilspremie på 40,000 kronor kanske får folk att självmant byta upp sig, går det andra gänget igenom processen baklänges. Först förbjuder vi det vi inte gillar, sen får folk och företag rätta sig efter det. Lite som när MiljonärsPartiets trafikpolitiska talesperson Karin Svensson Smith tyckte det bästa sättet att rädda klimatet var att stänga nere ett körfält för att "lära" folk att inte köra så mycket bil helt enkelt.
Visar inlägg med etikett verklighetsflykt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett verklighetsflykt. Visa alla inlägg
2010/09/12
#88: Du tror att åtgärder > mål
Under den senaste veckan har det gnabbats rätt friskt mellan Maud Olofsson och Maria Wetterstrand. Det började med en debatt i Agenda där di två käftade för fullt och slutade med att båda kom överens om att låta tidningarnas faktakoll-sidor granska deras uttalanden. Hur det gick?
Maudan klarade sig, Wettran gick det sämre för. Det här smågnabbet är tramsigt, hur som helst, och är egentligen inget som man bör bry sig om. Däremot visade det sig att Wetterstrand praktiskt taget ljög under sin utfrågning i minst dessa frågor:
* Miljöpartisterna vill minska köttkonsumtion med hjälp av fiskala åtgärder - ie skatter.
* Miljöpartisterna vill förbjuda flyg söder om Sundsvall och det var storflygarN Wetterstrand själv som föreslog det.
Sen blev det snack om vems åtgärder som var tyngst. Wetterstrand kallar som vanligt regeringen för klimatfientlig and what not, och pekar på att de Rödgröna minsann har mycket tyngre förslag. Grejen är dock den att deras förslag inte över huvud taget förklarar hur man skall trolla bort 8 ton koldioxid. Det slutade, efter lite tjafs i diverse medier, med att Miljöpartiet sade att "okej, fan, våra 'åtgärder' är snarare mål att gå efter och det fasen minst lika bra!"
Kyoto-avtalet någon? Mål är fina grejer, men det känns antagligen bättre att underteckna ett avtal där man säger sig ha som mål att göra x, än när man väl måste tvinga medborgarna att göra just x.
Maudan klarade sig, Wettran gick det sämre för. Det här smågnabbet är tramsigt, hur som helst, och är egentligen inget som man bör bry sig om. Däremot visade det sig att Wetterstrand praktiskt taget ljög under sin utfrågning i minst dessa frågor:
* Miljöpartisterna vill minska köttkonsumtion med hjälp av fiskala åtgärder - ie skatter.
* Miljöpartisterna vill förbjuda flyg söder om Sundsvall och det var storflygarN Wetterstrand själv som föreslog det.
Sen blev det snack om vems åtgärder som var tyngst. Wetterstrand kallar som vanligt regeringen för klimatfientlig and what not, och pekar på att de Rödgröna minsann har mycket tyngre förslag. Grejen är dock den att deras förslag inte över huvud taget förklarar hur man skall trolla bort 8 ton koldioxid. Det slutade, efter lite tjafs i diverse medier, med att Miljöpartiet sade att "okej, fan, våra 'åtgärder' är snarare mål att gå efter och det fasen minst lika bra!"
Kyoto-avtalet någon? Mål är fina grejer, men det känns antagligen bättre att underteckna ett avtal där man säger sig ha som mål att göra x, än när man väl måste tvinga medborgarna att göra just x.
2010/09/04
#82: Du vill inte subventionera lata ungdomars TV-spelande / Du har Luther som husgud pt. 2
Lars Ohly och vänstern är sannerligen de ungas vän. De ger ju alla unga jobb, bostad, utbildning, partner, husdjur osv osv. Allt åt alla. Vi har flera gånger under den här bloggens gång tagit upp den rödgröna löfteskarusellen och hur man effektivt fokuserar på vissa grupper, som man genom gåvor ska få röster ifrån. Just de unga är traditionellt en väljargrupp där vänstern är stark och det tackar man och bugar för genom att dela ut arbetstillfällen som SYO-konsulent eller gatuteaterartist likt en annan valstugearbetare delar ut knappar och godis.
Vänsterpartibosssen Ohly och stjärnskottet Ida Gabrielsson visade tydligt var skåpet ska stå genom att helt enkelt konstatera att man har rätt till bostad och att det är kommunens skyldighet att se till att varenda unge har en schyst lägenhet. I samma veva passade Ida på att komma ut som lat och bortskämd när hon, som en trettioårig ungdom, konstaterar att hon ännu inte lyckats få en fast bostad, utan bor runt på vänners soffor. Att hon under femton år av yrkesför ålder inte lyckats spara ihop till en handpenning eller under fem års bostadsletande inte lyckats hitta ett förstahandskontrakt i en förort låter lite märkligt. Efter en snabb koll på Stockholms Stads egna bostadskös statistik, som bara är ett av många sätt att skaffa bostad i landets huvudstad, kan vi konstatera att det förmedlas runt 1000 ettor per år i Stockholmsområdet till personer som köat mindre än 5 år. Hyrorna ligger i snitt på kanske 4000, vilket Ida borde klara av när hon drar in en månadslön på cirka 14 000. Vi förstår dock bitterheten hon lär känna i att inget fastighetsbolag tryckt upp en nyckelknippa i ansiktet på henne. Det är tufft att vara ung.
Det finns ju faktiskt de unga som ändå anstränger sig och försöker vara sunda människor genom att inte slappa på soffor och/eller spela TV-spel tills någon politiker bara ger allt man behöver, men visst har Linda Skugges utspel och de som stämningsfullt instämmer har vissa poänger. Dessa ambitiösa unga ska givetvis straffas stenhårt av den solidariska utjämnande vänsterpolitiken genom att helt sonika plocka bort vikariatet. Ohly gör klart att de unga studenter som vill dryga ut studiemedlet och skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet ska slås ner då han lite småmysigt paternalistiskt fastslår att det inte bara en är samhällsfara, utan också "skadligt för den enskilde". Stackars den ambitiösa studenten som vill åstadkomma något annat än att gå direkt ut i "åtgärderna". Han eller hon vet uppenbarligen inte sitt eget bästa. Tur att vi har goda, välvilliga och ansvarsfulla politiker som drar i nödbromsen (tågreferens obv.) och säger "Nu räcker det!" så att folk slipper ansträng sig för mycket. Att vissa jobbar är ju givetvis oschyst mot de som hellre slappar.
För att inte tala om vad det här innebär för företag som verkar i en konjunkturkänslig eller säsongsberoende bransch, i vilken behovet av antalet anställda varierar kraftigt. Men de rödgröna försöker ju inte ens låtsas att bry sig om mindre företag, så den sidan av förslaget känns inte lika angelägen att behandla. Man gör ju dock anspråk på att "fixa ungarnas problemz" och vi blir bara mer och mer frustrerad när de konkreta förslagen kommer upp. Vikariatet kan dessutom vara en viktig anställningsform ur ett jämställdhetsperspektiv, vilket förtjänstfullt och uttömmande behandlas här. Det kan också vara skönt för de tungt arbetande kvinnorna i vårdföretag att veta att arbetsgivaren tar in en vikarie vid sjukdom, så de som för tillfället råkar vara friska får jobba för en extra person. För hur förlorar egentligen samhället och alla vi enskilda på att fler människor är till arbetsmarknadens förfogande?
Vänsterpartibosssen Ohly och stjärnskottet Ida Gabrielsson visade tydligt var skåpet ska stå genom att helt enkelt konstatera att man har rätt till bostad och att det är kommunens skyldighet att se till att varenda unge har en schyst lägenhet. I samma veva passade Ida på att komma ut som lat och bortskämd när hon, som en trettioårig ungdom, konstaterar att hon ännu inte lyckats få en fast bostad, utan bor runt på vänners soffor. Att hon under femton år av yrkesför ålder inte lyckats spara ihop till en handpenning eller under fem års bostadsletande inte lyckats hitta ett förstahandskontrakt i en förort låter lite märkligt. Efter en snabb koll på Stockholms Stads egna bostadskös statistik, som bara är ett av många sätt att skaffa bostad i landets huvudstad, kan vi konstatera att det förmedlas runt 1000 ettor per år i Stockholmsområdet till personer som köat mindre än 5 år. Hyrorna ligger i snitt på kanske 4000, vilket Ida borde klara av när hon drar in en månadslön på cirka 14 000. Vi förstår dock bitterheten hon lär känna i att inget fastighetsbolag tryckt upp en nyckelknippa i ansiktet på henne. Det är tufft att vara ung.
Det finns ju faktiskt de unga som ändå anstränger sig och försöker vara sunda människor genom att inte slappa på soffor och/eller spela TV-spel tills någon politiker bara ger allt man behöver, men visst har Linda Skugges utspel och de som stämningsfullt instämmer har vissa poänger. Dessa ambitiösa unga ska givetvis straffas stenhårt av den solidariska utjämnande vänsterpolitiken genom att helt sonika plocka bort vikariatet. Ohly gör klart att de unga studenter som vill dryga ut studiemedlet och skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet ska slås ner då han lite småmysigt paternalistiskt fastslår att det inte bara en är samhällsfara, utan också "skadligt för den enskilde". Stackars den ambitiösa studenten som vill åstadkomma något annat än att gå direkt ut i "åtgärderna". Han eller hon vet uppenbarligen inte sitt eget bästa. Tur att vi har goda, välvilliga och ansvarsfulla politiker som drar i nödbromsen (tågreferens obv.) och säger "Nu räcker det!" så att folk slipper ansträng sig för mycket. Att vissa jobbar är ju givetvis oschyst mot de som hellre slappar.
För att inte tala om vad det här innebär för företag som verkar i en konjunkturkänslig eller säsongsberoende bransch, i vilken behovet av antalet anställda varierar kraftigt. Men de rödgröna försöker ju inte ens låtsas att bry sig om mindre företag, så den sidan av förslaget känns inte lika angelägen att behandla. Man gör ju dock anspråk på att "fixa ungarnas problemz" och vi blir bara mer och mer frustrerad när de konkreta förslagen kommer upp. Vikariatet kan dessutom vara en viktig anställningsform ur ett jämställdhetsperspektiv, vilket förtjänstfullt och uttömmande behandlas här. Det kan också vara skönt för de tungt arbetande kvinnorna i vårdföretag att veta att arbetsgivaren tar in en vikarie vid sjukdom, så de som för tillfället råkar vara friska får jobba för en extra person. För hur förlorar egentligen samhället och alla vi enskilda på att fler människor är till arbetsmarknadens förfogande?
2010/08/31
#77: Du känner att du redan är jämställd med dig själv
Ny tid, ny strid - ny dag, nytt butlerförslag. Det känns som att märkligheterna verkligen kommer en efter en i den här valrörelsen. Indeed; förutom de extremt konstiga förslagen om butlers och clowner är det inte mycket som skiljer alternativen åt - idag chockade de rödgröna alla genom att bestämma sig för att de ska sänka restaurangmomsen. Eller ja, de kanske hade chockat någon om de hade sagt det för någon vecka sen, innan alliansgänget lade samma förslag, men nu framstår det bara som att de rödgröna för någon sorts konstant dialog med väljarna: Fan, okej, ska de sänka momsen? Okej men det gör vi också då, snälla rösta på oss, ni får ju samma saker men vi får all makt och så kan vi höja skatten lite!
Valet tycks stå mellan ett gäng som kommer på lite nya sköna grejer och ett gäng som inser att ingen gillar dem men som gärna vill vara med ändå. Valet tycks stå mellan ett gäng som kör sin egen grej och ett gäng som kör ungefär samma grej men slänger med butlers, clowner, fågelholkar och en kommunist på köpet.
Dagens butlerförslag handlar om jämställdhet, men som vanligt när det kommer till jämställdhet är det inte riktigt så enkelt. Uppenbarligen är det inte så enkelt i verkligheten som på papper att bara kommendera folk att vara jämställda, så därför tvingar vi dem själva istället att skriva ned hur de ska göra för att bli jämställda. Till saken hör att regelförenklingar för småföretag är något som hamnat relativt högt upp på den sittande regeringens agenda, och alternativet lovar nu att helt enkelt krångla till det lite mer. Det skall förstås också gälla alla företag (ty sådan är jämställdheten), gissningsvis då inklusive företag men en anställd.
Det räcker inte heller att ha en plan flera år i rad, utan en ny måste upprättas varje år, förklarar Veronica Palm (s). Blev du inte jämställd med dig själv med hjälp av förra årets plan måste den förstås ändras så att fullständig jämställdhet uppnås detta år. Man kan väl i och för sig förstå problemet i ett enmansföretag som säljer både clown- och butlertjänster och där ens clownpersonlighet trakasserar butlerpersonligheten. Förslaget är ett lyft för alla med personlighetsklyvning.
Valet tycks stå mellan ett gäng som kommer på lite nya sköna grejer och ett gäng som inser att ingen gillar dem men som gärna vill vara med ändå. Valet tycks stå mellan ett gäng som kör sin egen grej och ett gäng som kör ungefär samma grej men slänger med butlers, clowner, fågelholkar och en kommunist på köpet.
Dagens butlerförslag handlar om jämställdhet, men som vanligt när det kommer till jämställdhet är det inte riktigt så enkelt. Uppenbarligen är det inte så enkelt i verkligheten som på papper att bara kommendera folk att vara jämställda, så därför tvingar vi dem själva istället att skriva ned hur de ska göra för att bli jämställda. Till saken hör att regelförenklingar för småföretag är något som hamnat relativt högt upp på den sittande regeringens agenda, och alternativet lovar nu att helt enkelt krångla till det lite mer. Det skall förstås också gälla alla företag (ty sådan är jämställdheten), gissningsvis då inklusive företag men en anställd.
Det räcker inte heller att ha en plan flera år i rad, utan en ny måste upprättas varje år, förklarar Veronica Palm (s). Blev du inte jämställd med dig själv med hjälp av förra årets plan måste den förstås ändras så att fullständig jämställdhet uppnås detta år. Man kan väl i och för sig förstå problemet i ett enmansföretag som säljer både clown- och butlertjänster och där ens clownpersonlighet trakasserar butlerpersonligheten. Förslaget är ett lyft för alla med personlighetsklyvning.
2010/08/18
#68: Du tycker det vore spännande med enhörningar och troll i kollektivtrafiken
Butlerutspelet som vi bloggade om här fick extremt mycket uppmärksamhet och väckte många frågor. Valet den nittonde september har av vissa till och med blivit utsedd till "Butlervalet", vilket ju blir superroligt eftersom "valet", också det, är ett ord för en manlig betjänt. Vi skulle tro att alla som har en politisk blogg har bloggat om det här ämnet, men det finns en dimension av förslaget som vi motståndare misslyckats att lyfta fram ordentligt.
Socialdemokraterna vill genom det här förslaget försöka uppnå maximal effektivitet i samhällsekonomin samt att människor ska kunna jobba på dagarna, vilket ju inte är osunt i sig. Som vi skrivit om innan faller tanken om tillväxt och arbete inte i god jord hos Miljöpartiet. Förslaget som idé, att folk ska spara tid, uppskattas helt enkelt inte hos miljöpartisterna, som troligtvis hellre använder makten till att korrigera medborgarnas normer och värderingar eller åker lite gratis taxi. Förutom att man inte gillar förslagets syfte blir det lite jobbigt med utförandet just med det trådlösa internet. Inte för att det är något ovanligt med olika åsikter inom de rödgröna. Har man följt den här bloggen har man märkt att en beskärd del av den här bloggen är ju fylld av inlägg i det ämnet. MP i Stockholm vill nämligen införa mobilfria zoner i kollektivtrafiken; det är nämligen extremt syndast om elallergikerna som bosatt sig mitt i Stockholm.
Man lyckades faktiskt på något vänster (pun intended) klubba igenom detta i Stockholms landsting på våren 2006, alltså precis innan man blev bortröstade, med hjälp av S och V. Sossarna och vänstern hävdar att det endast var av trivselskäl man plockade bort folks mobiler, medan MP hänvisar till det här med folks upplevda överkänslighet för el. Det var redan där lite dålig stämning och osämja om varför man ens hade klubbat igenom förslaget. Att den så kallade "elallergin" faktiskt inte finns verkar vara ett mindre det för de Miljöpartiet de Pseudovetenskapliga. Hur som helst placerade man de mobilfria zonerna i samma vagnar där man redan hade speciellt utrymme för pälsallergiker, för alla vet ju att just pälsallergiker sällan äger eller har ett behov av att använda mobiltelefon.
Visst kan det vara jobbigt om man hela tiden går runt och har huvudvärk, men vad är egentligen nästa steg? Vi tipsar om att föreslå införandet poltergeistfria vagnar på tunnelbanan samt spökfria avgångar på alla buss- och tåglinjer i Sverige. Allt för att säkra hypokondriker och folk med skumma uppfattningar mot upplevd fara, trots att just elallergikerna förmodligen inte skulle klara av att vistas i tunnelbanan över huvud taget, då mycket av utrustningen i tågen och även på plattformen är elektroniska. Man borde dessutom överväga att sluta köra tunnelbanorna efter klockan och istället börja konsultera Heikki Vasa att utforma en tidtabell efter stjärnornas positioner samt att anställa kommunala siare som givetvis ska finnas i anslutning till tunnelbanan.
Att både Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, som båda är välutbildade och annars säkert har en stor tilltro till vetenskap och forskning, köper det här och till med utnyttjar det för politisk vinning när man motiverar ett avslag för en motion gällande byggandet av fler mobilmaster är minst sagt smått oroande.
Vi och alla andra som inte kräver att det offentliga utrymmet ska anpassas efter just våra fobier och inbillningar är nog hur som helst överens om att det blir jobbigare med IKEA-möbler än mobiler på tunnelbanan.
Man lyckades faktiskt på något vänster (pun intended) klubba igenom detta i Stockholms landsting på våren 2006, alltså precis innan man blev bortröstade, med hjälp av S och V. Sossarna och vänstern hävdar att det endast var av trivselskäl man plockade bort folks mobiler, medan MP hänvisar till det här med folks upplevda överkänslighet för el. Det var redan där lite dålig stämning och osämja om varför man ens hade klubbat igenom förslaget. Att den så kallade "elallergin" faktiskt inte finns verkar vara ett mindre det för de Miljöpartiet de Pseudovetenskapliga. Hur som helst placerade man de mobilfria zonerna i samma vagnar där man redan hade speciellt utrymme för pälsallergiker, för alla vet ju att just pälsallergiker sällan äger eller har ett behov av att använda mobiltelefon.
Visst kan det vara jobbigt om man hela tiden går runt och har huvudvärk, men vad är egentligen nästa steg? Vi tipsar om att föreslå införandet poltergeistfria vagnar på tunnelbanan samt spökfria avgångar på alla buss- och tåglinjer i Sverige. Allt för att säkra hypokondriker och folk med skumma uppfattningar mot upplevd fara, trots att just elallergikerna förmodligen inte skulle klara av att vistas i tunnelbanan över huvud taget, då mycket av utrustningen i tågen och även på plattformen är elektroniska. Man borde dessutom överväga att sluta köra tunnelbanorna efter klockan och istället börja konsultera Heikki Vasa att utforma en tidtabell efter stjärnornas positioner samt att anställa kommunala siare som givetvis ska finnas i anslutning till tunnelbanan.
Att både Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, som båda är välutbildade och annars säkert har en stor tilltro till vetenskap och forskning, köper det här och till med utnyttjar det för politisk vinning när man motiverar ett avslag för en motion gällande byggandet av fler mobilmaster är minst sagt smått oroande.
Vi och alla andra som inte kräver att det offentliga utrymmet ska anpassas efter just våra fobier och inbillningar är nog hur som helst överens om att det blir jobbigare med IKEA-möbler än mobiler på tunnelbanan.
2010/07/23
#43: Du har egna värderingar, åsikter och tankar.
Nästa vecka inleds Prideveckan i Stockholm, ett evenemang som numera är obligatoriskt för alla Sveriges partiledare, förutom Jimmie då, förstås. Undantag kan kanske göras för begravning eller allvarlig sjukdom, men det är nog knappt.
Om Yvonne Ruwaida (som tidigare omnämnts här och här) fick bestämma skulle ett deltagande säkerligen vara tvingande för alla medborgare/undersåtar. Det ligger nämligen precis i linje med förslaget hon lanserade för ett år sedan i samband med förra årets Pridefestival. Hon har identifierat ett stort samhällsproblem, nämligen att samhället har vissa normer. Vad är då lösningen på det här? Det givna svaret hos oppositionsborgarrådet och partistyrelsemedlemmen är att inrätta en myndighet, förstås. Vad kan inte lösas med lite paternalistisk myndighetsutövning? Slutsatsen blir då oundvikligen en normkritisk myndighet.
Första frågan man ställer sig är väl varför normer är så osunt i ett samhälle. Filosofen och ekonomen F A Hayek formulerade begreppet "spontan ordning" i sina försök att illustrera det felaktiga i att på socialistiskt vis vilja centralstyra och planera allt från global handel till hur människor ska hälsa på varandra. Han menar att det genom en "trial and error"-process utformas vissa normer och outtalade regler mellan människor. Tilläggas ska
också att dessa normer nödvändigtvis inte behöver ha något egenvärde i sig utan ska egentligen ses som medel för att uppnå vissa mål. Du kan tänka dig frustrationen som hade uppstått om din lokala handlare helt sonika en dag hade övergått till en egen valuta. Normen att vi betalar med krona, och i vissa affärer euro, underlättar oerhört mycket. Resonemanget kan också tillämpas på beteendenormer. Det är till exempel mycket bättre om alla vi som lever här tillsammans har ett gemensamt språk att kommunicera på, men därmed är det inte sagt att svenska är ett bättre språk än exempelvis franska. Det råkar bara vara lämpligare att använda sig av här.
Det finns kanske därför något i att vi bör visa en viss respekt för vissa traditioner och normer för att kunna lära oss av historien på ett effektivt sätt. Alla traditioner är givetvis inte bra traditioner heller. Ta till exempel livegenskapen. Det har handlats med människor i alla tider och idag yttrar det sig i hemska traffickinghärvor. Vi bör givetvis inte arbeta för att bevara den här traditioner då den bryter mot människors rätt till sin egen kropp. Då vi har haft önskemål om fler bilder i bloggen slänger vi upp en bild på Hayek.
Om vi bortser från ovanstående och istället enas kring slutsatsen att allt är likgiltigt, förgängligt och subjektivt kan vi gå över till den andra stora frågan. Varför i hela fridens namn skulle man vilja använda upprätta en myndighet och därmed använda sig av staten för att sprida den här informationen? Känns det inte som att det där med åsiktsmyndigheter är något vi ska avveckla och inte utveckla? Vi har ju redan Centrum mot Rasism som gjort sig kända för sina kampanjer mot rasistisk mat och speciella och uppenbarligen normkritiska sätt att se på finanser. Under Ruwaidas tid som ordförande lyckades man dessutom anklaga Kolmårdens djurpark för rasism, då man genom ett samarbete med en kenyansk djurpark lyckades knyta till sig massajer som djurvårdare.
Vem ska för den delen bestämma vilka normer det egentligen är som ska bekämpas? Troligtvis är det genuscertifierade tjänstepersoner (märk väl att vi använder oss av den genusneutrala benämningen) som ska sitta och fatta beslut om vilka normer och tankar vanliga människor ska hysa och tänka. Nog för att vi är för en specialisering i samhället och effektivare resursallokering, men den egna tankeverksamheten är nog en del av alla människors kärnverksamhet och bör inte outsourcas. Speciellt inte till tjänstemän och politiker då de i våra ögon rimligtvis inte besitter någon gudabenådad högre moral, vilket Ruwaida själv är ett mycket bra exempel på.
Det är många frågor som lämnas obesvarade i den politiskt korrekta artikeln. En sak har man dock klar för sig. Det mest effektiva sättet att krossa normer, tillintetgöra allmänt accepterade värderingar och plantera genuskorrekta frön i medborgarnas hjärnor är via skolan och polisen. I skolan har man redan kommit på god väg. De flesta som gått i grundskolan under 1990-talet eller början av 2000-talet och således har arbetat med en svensk mattebok kan ju intyga att matteproblemen redan ofta är etniskt och genusmässigt korrekta. Det är givet att Fatima alltid har mer pengar/äpplen/kulor och hoppar längre i längdhopp än Kalle. Att med våldsapparetens (Polismyndigheten, alltså) hjälp sprida de rätta lärorna känns väl också som en effektiv kanal.
Alltså, inte nog med att man vill bestämma vad man lyssnar på och tittar på. Man är även villig att rationalisera bort folks kön i form av norm- och genuskritiskt arbete. Vi analyserar därför de rödgrönas kampanjstrategi med hjälp av de här fyra aporna.
Som vi ser har de redan klarat av de tre högra aporna och vi kan därmed vänta oss ett utspel som utgör inskränkningar i yttrandefriheten. En idé vore kanske att utföra ett UK-style förbud mot kritik av religion och kalla det en frihetsbevarande utökning av begreppet "hets mot folkgrupp".
Om Yvonne Ruwaida (som tidigare omnämnts här och här) fick bestämma skulle ett deltagande säkerligen vara tvingande för alla medborgare/undersåtar. Det ligger nämligen precis i linje med förslaget hon lanserade för ett år sedan i samband med förra årets Pridefestival. Hon har identifierat ett stort samhällsproblem, nämligen att samhället har vissa normer. Vad är då lösningen på det här? Det givna svaret hos oppositionsborgarrådet och partistyrelsemedlemmen är att inrätta en myndighet, förstås. Vad kan inte lösas med lite paternalistisk myndighetsutövning? Slutsatsen blir då oundvikligen en normkritisk myndighet.
Första frågan man ställer sig är väl varför normer är så osunt i ett samhälle. Filosofen och ekonomen F A Hayek formulerade begreppet "spontan ordning" i sina försök att illustrera det felaktiga i att på socialistiskt vis vilja centralstyra och planera allt från global handel till hur människor ska hälsa på varandra. Han menar att det genom en "trial and error"-process utformas vissa normer och outtalade regler mellan människor. Tilläggas ska
också att dessa normer nödvändigtvis inte behöver ha något egenvärde i sig utan ska egentligen ses som medel för att uppnå vissa mål. Du kan tänka dig frustrationen som hade uppstått om din lokala handlare helt sonika en dag hade övergått till en egen valuta. Normen att vi betalar med krona, och i vissa affärer euro, underlättar oerhört mycket. Resonemanget kan också tillämpas på beteendenormer. Det är till exempel mycket bättre om alla vi som lever här tillsammans har ett gemensamt språk att kommunicera på, men därmed är det inte sagt att svenska är ett bättre språk än exempelvis franska. Det råkar bara vara lämpligare att använda sig av här.Det finns kanske därför något i att vi bör visa en viss respekt för vissa traditioner och normer för att kunna lära oss av historien på ett effektivt sätt. Alla traditioner är givetvis inte bra traditioner heller. Ta till exempel livegenskapen. Det har handlats med människor i alla tider och idag yttrar det sig i hemska traffickinghärvor. Vi bör givetvis inte arbeta för att bevara den här traditioner då den bryter mot människors rätt till sin egen kropp. Då vi har haft önskemål om fler bilder i bloggen slänger vi upp en bild på Hayek.
Om vi bortser från ovanstående och istället enas kring slutsatsen att allt är likgiltigt, förgängligt och subjektivt kan vi gå över till den andra stora frågan. Varför i hela fridens namn skulle man vilja använda upprätta en myndighet och därmed använda sig av staten för att sprida den här informationen? Känns det inte som att det där med åsiktsmyndigheter är något vi ska avveckla och inte utveckla? Vi har ju redan Centrum mot Rasism som gjort sig kända för sina kampanjer mot rasistisk mat och speciella och uppenbarligen normkritiska sätt att se på finanser. Under Ruwaidas tid som ordförande lyckades man dessutom anklaga Kolmårdens djurpark för rasism, då man genom ett samarbete med en kenyansk djurpark lyckades knyta till sig massajer som djurvårdare.
Vem ska för den delen bestämma vilka normer det egentligen är som ska bekämpas? Troligtvis är det genuscertifierade tjänstepersoner (märk väl att vi använder oss av den genusneutrala benämningen) som ska sitta och fatta beslut om vilka normer och tankar vanliga människor ska hysa och tänka. Nog för att vi är för en specialisering i samhället och effektivare resursallokering, men den egna tankeverksamheten är nog en del av alla människors kärnverksamhet och bör inte outsourcas. Speciellt inte till tjänstemän och politiker då de i våra ögon rimligtvis inte besitter någon gudabenådad högre moral, vilket Ruwaida själv är ett mycket bra exempel på.
Det är många frågor som lämnas obesvarade i den politiskt korrekta artikeln. En sak har man dock klar för sig. Det mest effektiva sättet att krossa normer, tillintetgöra allmänt accepterade värderingar och plantera genuskorrekta frön i medborgarnas hjärnor är via skolan och polisen. I skolan har man redan kommit på god väg. De flesta som gått i grundskolan under 1990-talet eller början av 2000-talet och således har arbetat med en svensk mattebok kan ju intyga att matteproblemen redan ofta är etniskt och genusmässigt korrekta. Det är givet att Fatima alltid har mer pengar/äpplen/kulor och hoppar längre i längdhopp än Kalle. Att med våldsapparetens (Polismyndigheten, alltså) hjälp sprida de rätta lärorna känns väl också som en effektiv kanal.
Alltså, inte nog med att man vill bestämma vad man lyssnar på och tittar på. Man är även villig att rationalisera bort folks kön i form av norm- och genuskritiskt arbete. Vi analyserar därför de rödgrönas kampanjstrategi med hjälp av de här fyra aporna.
Som vi ser har de redan klarat av de tre högra aporna och vi kan därmed vänta oss ett utspel som utgör inskränkningar i yttrandefriheten. En idé vore kanske att utföra ett UK-style förbud mot kritik av religion och kalla det en frihetsbevarande utökning av begreppet "hets mot folkgrupp".
2010/07/19
#39: Du jobbar gärna precis så mycket som du vill pt.2
...vi fortsätter på gårdagens inlägg eftersom det finns fler saker som är snurriga med den förkortade arbetstiden.
I exemplet igår ledde arbetstidsförkortningen på kort sikt till att fler anställdes, och det är väl egentligen den här effekten som Ohly med vänner pratar mest om, som vore den en självklarhet. Feltänket här går tillbaka till det klart underskattade problemet med kakan; huruvida den ska fördelas, eller tillverkas. För att argumentet om att arbetstidsförkortning lättar på arbetslösheten på lång sikt skall fungera måste man se arbetsmarknaden som en statisk kaka vars storlek inte förändras utan det är upp till politiker att dela ut de arbetstimmar som finns så att det blir "rättvist". Det speglar synen på skattepengar som statens medel att fördela på liknande vis och är precis lika felaktigt. Det finns inte en bestämd mängd jobb, utan eftersom efterfrågan på varor och tjänster är praktiskt taget obegränsad finns också en obegränsad mängd jobb att utföra. Anledningen till att det finns arbetslöshet är inte att folk inte efterfrågar tjänster, utan att de tjänster som erbjuds är för dyra.
Arbetstidsförkortningen är ännu ett exempel på områden där vänsterns skeva rättvisesyn slår helt fel och precis som vanligt leder till raka motsatsen mot vad det var tänkt - arbetslösheten ökar istället för att minska, och med hjälp av vår vackra arbetsmarknadslagstiftning kommer den som alltid att gå hårdast åt de minst anställningsbara - precis samma människor som vänstern gör sig till skyddshelgon för.
Ytterligare problem inkluderar faktumet att det redan nu råder arbetskraftsbrist på många håll (vilket vänstern också tycker när de ska förklara varför obegränsad invandring utan krav på motprestation är vettigt). Precis som med friåret missar vänsterpartierna att det inte bara är att byta ut dina anställda mot arbetslösa hipp som happ. Det funkar som sagt säkert när det kommer till det rullande bandet där man inte anställer en hjärna, men i ett tjänstesamhälle blir det desto svårare att bara plocka in lite mer folk för att alla dina anställda vill jobba mindre, eftersom alla människor inte besitter samma kompetens.
Arbetstidsförkortning verkar också extremt märkligt ur ett internationellt perspektiv. I vänsterns drömvärld är Sverige helt skilt från resten av världen och fullständigt opåverkat av globalisering, men i verkligheten finns det väldigt många arbetare i andra länder som är redo att ta emot produktion som för närvarande sker i Sverige. Skall vi konkurrera med världens ledigaste arbetskraft? Lägg din produktion i Sverige så åker du på världens högsta skatter och världens mest välbetalda arbetare som dessutom jobbar 25% mindre än alla andra! Där har vi en ordentligt framtidssäkrad sales pitch.
I exemplet igår ledde arbetstidsförkortningen på kort sikt till att fler anställdes, och det är väl egentligen den här effekten som Ohly med vänner pratar mest om, som vore den en självklarhet. Feltänket här går tillbaka till det klart underskattade problemet med kakan; huruvida den ska fördelas, eller tillverkas. För att argumentet om att arbetstidsförkortning lättar på arbetslösheten på lång sikt skall fungera måste man se arbetsmarknaden som en statisk kaka vars storlek inte förändras utan det är upp till politiker att dela ut de arbetstimmar som finns så att det blir "rättvist". Det speglar synen på skattepengar som statens medel att fördela på liknande vis och är precis lika felaktigt. Det finns inte en bestämd mängd jobb, utan eftersom efterfrågan på varor och tjänster är praktiskt taget obegränsad finns också en obegränsad mängd jobb att utföra. Anledningen till att det finns arbetslöshet är inte att folk inte efterfrågar tjänster, utan att de tjänster som erbjuds är för dyra.
Arbetstidsförkortningen är ännu ett exempel på områden där vänsterns skeva rättvisesyn slår helt fel och precis som vanligt leder till raka motsatsen mot vad det var tänkt - arbetslösheten ökar istället för att minska, och med hjälp av vår vackra arbetsmarknadslagstiftning kommer den som alltid att gå hårdast åt de minst anställningsbara - precis samma människor som vänstern gör sig till skyddshelgon för.
Ytterligare problem inkluderar faktumet att det redan nu råder arbetskraftsbrist på många håll (vilket vänstern också tycker när de ska förklara varför obegränsad invandring utan krav på motprestation är vettigt). Precis som med friåret missar vänsterpartierna att det inte bara är att byta ut dina anställda mot arbetslösa hipp som happ. Det funkar som sagt säkert när det kommer till det rullande bandet där man inte anställer en hjärna, men i ett tjänstesamhälle blir det desto svårare att bara plocka in lite mer folk för att alla dina anställda vill jobba mindre, eftersom alla människor inte besitter samma kompetens.
Arbetstidsförkortning verkar också extremt märkligt ur ett internationellt perspektiv. I vänsterns drömvärld är Sverige helt skilt från resten av världen och fullständigt opåverkat av globalisering, men i verkligheten finns det väldigt många arbetare i andra länder som är redo att ta emot produktion som för närvarande sker i Sverige. Skall vi konkurrera med världens ledigaste arbetskraft? Lägg din produktion i Sverige så åker du på världens högsta skatter och världens mest välbetalda arbetare som dessutom jobbar 25% mindre än alla andra! Där har vi en ordentligt framtidssäkrad sales pitch.
2010/07/18
#38: Du jobbar gärna precis så mycket som du vill pt.1
En favoritfråga som vuxit fram under något av vänstertroikans möten med distingerade nationalekonomer är den om arbetstidsförkortning. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har dividerat fram och tillbaka och kommit fram till att just sex timmars arbetsdag (=30h/vecka) är det rätta för alla svenskar. Den här frågan visar på så många hål i huvudet att vänsterpartierna framstår som regelrätta schweizerostar.
För det första, varför tycker det superliberala Miljöpartiet att det behövs lagstiftning om att vi ska ta hand om oss?
VPK slänger däremot in en underbar liten brasklapp - förkortningen ska ske med bibehållen lön. Ärligt talat, behöver man ens vara tio år gammal för att förstå vilka katastrofala konsekvenser det har för arbetsgivare? Helt plötsligt skall ens anställda alltså ha samma lön men jobba 25% mindre. För vänsterpartister verkar det antagligen självklart - när man bara kan tänka ett steg framåt så ser man att folk jobbar mindre och får samma pengar. Topp! Men vad händer sen? Låt oss illustrera.
Du är ännu en gång satt i rollen som utsugarkapitalist som anställer folk och exploaterar arbetskraften för mesiga 100 kronor i timmen; du har 10 anställda som jobbar 40h/vecka = 400 arbetstimmar/v. Produktionen är precis säkrad med de förhållandena. Sen kommer Ohly till makten (ta i trä). Dina anställda jobbar nu 30h/vecka men kostar fortfarande 100kr/h. Du måste täcka de sista 100 arbetstimmarna (400-30*10=100) så du anställer... Ja, hur många? Gissningsvis tre stycken eftersom den fjärde jäveln kommer att kräva sin rätt till heltid så att du har 20 timmar (14*30-400=20) för mycket i slutändan.
Du har nu 390 arbetstimmar säkrade, men priset för dem har gått upp - förut hade de kostat 39,000, men eftersom lönen ska vara densamma kostar varje anställd 4000/vecka precis som förut. Din nya lönekostnad är 52,000 och du har dessutom dragit ned på produktionen. I det här läget kan du höja priset på dina produkter med 33% för att täcka ökade kostnader (och sälja mindre), eller sänka produktionen (=sparka folk), eller lägga ned helt och hållet (=sparka alla inklusive dig själv). Jamen tack, Lars, för att du tryggar välfärden. I exemplet ovan bortses från skatter och arbetsgivaravgifter.
För det första, varför tycker det superliberala Miljöpartiet att det behövs lagstiftning om att vi ska ta hand om oss?
Dagens samhällssystem är ohållbart i synsättet på arbete och produktion, såväl miljömässigt som socialt.Är vi kanske inte förmögna att själva bedöma om vi jobbar för mycket? Tur att Miljöpartiet tar tag i saken och säger åt oss att tagga ned. Vänsterpartiet är sin tradition trogna och uppger inga som helst skäl. Så tycker Ohly, och då ska det helt enkelt vara så.
VPK slänger däremot in en underbar liten brasklapp - förkortningen ska ske med bibehållen lön. Ärligt talat, behöver man ens vara tio år gammal för att förstå vilka katastrofala konsekvenser det har för arbetsgivare? Helt plötsligt skall ens anställda alltså ha samma lön men jobba 25% mindre. För vänsterpartister verkar det antagligen självklart - när man bara kan tänka ett steg framåt så ser man att folk jobbar mindre och får samma pengar. Topp! Men vad händer sen? Låt oss illustrera.
Du är ännu en gång satt i rollen som utsugarkapitalist som anställer folk och exploaterar arbetskraften för mesiga 100 kronor i timmen; du har 10 anställda som jobbar 40h/vecka = 400 arbetstimmar/v. Produktionen är precis säkrad med de förhållandena. Sen kommer Ohly till makten (ta i trä). Dina anställda jobbar nu 30h/vecka men kostar fortfarande 100kr/h. Du måste täcka de sista 100 arbetstimmarna (400-30*10=100) så du anställer... Ja, hur många? Gissningsvis tre stycken eftersom den fjärde jäveln kommer att kräva sin rätt till heltid så att du har 20 timmar (14*30-400=20) för mycket i slutändan.
Du har nu 390 arbetstimmar säkrade, men priset för dem har gått upp - förut hade de kostat 39,000, men eftersom lönen ska vara densamma kostar varje anställd 4000/vecka precis som förut. Din nya lönekostnad är 52,000 och du har dessutom dragit ned på produktionen. I det här läget kan du höja priset på dina produkter med 33% för att täcka ökade kostnader (och sälja mindre), eller sänka produktionen (=sparka folk), eller lägga ned helt och hållet (=sparka alla inklusive dig själv). Jamen tack, Lars, för att du tryggar välfärden. I exemplet ovan bortses från skatter och arbetsgivaravgifter.
2010/07/16
#36: Du trängs inte gärna på tunnelbanan med ditt nya IKEA-sovrum under armen
Ruwaida, Ruwaida, Ruwaida...
Miljöpartiets verklighetsflykt nådde häromdagen nya proportioner när profilnamnet Yvonne Ruwaida, som väl är ett av namnen som ryktas ta över efter Wetterstrand, debatterade Förbifart Stockholm med sossen Lars Dahlberg. MP har redan gjort det kristallklart att de ökade transportbehoven ska lösas med offentligt finansierad kollektivtrafik. Småföretagarpartiet är alltså de många små åkeriföretagens bästa vän utan tvekan. Och om inte folket lyder är man villig att stänga av vägarna. Folket ska tuktas helt enkelt.
Man föreslår att man istället för en ny väg utanför Stockholm ska transportera gods med båt i skärgården. Vad som helst förutom bil går uppenbarligen bra. Det låter väl väldigt konstigt att man inte förlitar sig på att det kommer förnybara bränslen till bilindustrin och istället återgår till hur man transporterade gods för flera hundra år sedan. Har ni lagt märke till de nya filmer och affischerna som gör reklam för bilar? Vi sticker ut hakan och påstår att det är minst 9 av 10 bilar som marknadsför att de är snälla mot miljön. Under Almedalsveckan visade bilföretagen och -lobbyn upp nya elbilar med sportlook. Imponerande.
Åter till ämnet. Peter Eriksson har ju klargjort att han och partiet inte tror på marknadslösningar, så istället föreslår den tunnelseende Ruwaida (som givetvis kommer föräras ett eget inlägg så småningom) att innerstadsbutikerna får lösa sina transportbehov med tunnelbana på natten... Som vi alla vet är ju butikerna i förorten bortplockade om MP får bestämma. Problem: Tunnelbanorna körs redan på full kapacitet. Ja.. Synd där. Hur som helst, om förslaget går igenom, vilket alltså skulle kräva en kraftig utbyggnad av tunnelbanenätet, är det tänkt att lastbilar ska köra runt och leverera varorna till alla små gemytliga miljöbutiker. Man tvingas alltså ha nattanställd personal för att ta emot varor. MP uppfinner ett större behov till sitt eget förslag om nattdagis. Smart.
Vi har ett motförslag. Vore det inte allra roligast att starta en taxitjänst, som självklart är kommunal, som företagen kan använda när de vill utföra någon form av transport? Det skulle dessutom skapa en massa jobb!
Miljöpartiets verklighetsflykt nådde häromdagen nya proportioner när profilnamnet Yvonne Ruwaida, som väl är ett av namnen som ryktas ta över efter Wetterstrand, debatterade Förbifart Stockholm med sossen Lars Dahlberg. MP har redan gjort det kristallklart att de ökade transportbehoven ska lösas med offentligt finansierad kollektivtrafik. Småföretagarpartiet är alltså de många små åkeriföretagens bästa vän utan tvekan. Och om inte folket lyder är man villig att stänga av vägarna. Folket ska tuktas helt enkelt.
Man föreslår att man istället för en ny väg utanför Stockholm ska transportera gods med båt i skärgården. Vad som helst förutom bil går uppenbarligen bra. Det låter väl väldigt konstigt att man inte förlitar sig på att det kommer förnybara bränslen till bilindustrin och istället återgår till hur man transporterade gods för flera hundra år sedan. Har ni lagt märke till de nya filmer och affischerna som gör reklam för bilar? Vi sticker ut hakan och påstår att det är minst 9 av 10 bilar som marknadsför att de är snälla mot miljön. Under Almedalsveckan visade bilföretagen och -lobbyn upp nya elbilar med sportlook. Imponerande.
Åter till ämnet. Peter Eriksson har ju klargjort att han och partiet inte tror på marknadslösningar, så istället föreslår den tunnelseende Ruwaida (som givetvis kommer föräras ett eget inlägg så småningom) att innerstadsbutikerna får lösa sina transportbehov med tunnelbana på natten... Som vi alla vet är ju butikerna i förorten bortplockade om MP får bestämma. Problem: Tunnelbanorna körs redan på full kapacitet. Ja.. Synd där. Hur som helst, om förslaget går igenom, vilket alltså skulle kräva en kraftig utbyggnad av tunnelbanenätet, är det tänkt att lastbilar ska köra runt och leverera varorna till alla små gemytliga miljöbutiker. Man tvingas alltså ha nattanställd personal för att ta emot varor. MP uppfinner ett större behov till sitt eget förslag om nattdagis. Smart.
Vi har ett motförslag. Vore det inte allra roligast att starta en taxitjänst, som självklart är kommunal, som företagen kan använda när de vill utföra någon form av transport? Det skulle dessutom skapa en massa jobb!
2010/07/10
#30: Du gillar köpcentra och/eller bostäder
Miljöpartiet chockar absolut ingen och konstaterar idag att om de kommer till makten blir det förbjudet att bygga nya köpcentra för fem år framöver. De få som blir förvånade är de stackars själar som fortfarande lever i illusionen att MP är ett liberalt parti. Det vore dock förlåteligt, eftersom Peter Eriksson skriver under på liberalism under en definition av "liberal" som är något i stil med "att ge 'frihet' till vissa grupper genom att begränsa den för andra medan man undviker en övertro på marknaden och istället sätter sin tilltro till staten". Seriöst, det där är parafraserat från ett Almedalsseminarium.
För oss andra som har en någorlunda sansad syn på liberala värderingar (och sätter MP nånstans i ekofascisthörnet av den politiska kompassen) röner MPs utspel ingen förvåning. Däremot blir man lite ställd när man kommer till resonemanget och argumentationen för köpcentrumförbud - man vet inte om det är hejdlöst skratt eller ångestfylld gråt som gäller. Tanken är att ett köpcentrum i kommunen utarmar innerstadshandeln i mindre kommuner eftersom folk tar bilen för att handla billigt. Vi är tillbaka på den där grejen med att akta sig för en övertro på marknaden - det konkretiseras ju absolut här när folk ska förbjudas från att handla billigare.
Ekonomer tar sig för pannan inför argumenten och hänvisar till aftonbladets lögndetektor som skjuter påståendet fullständigt i sank.
Jaha; kontentan är att ett miljöparti i regering kommer att leda till roliga små moratoria på saker som miljöpartisterna inte gillar. Speciellt när det kommer till att bygga grejer har de väldigt nära till vetot (gärna med kontraförslaget "gör det till ett naturreservat") och har skjutit förslag efter förslag i sank i Stockholm.
Man undrar ju lite spontant sådär hur den här synen på nybyggande funkar ihop med Vänsterpartiets rätt till bostad. Rätt till koja designad av Peter Eriksson känns klart mer sanningsenligt.
För oss andra som har en någorlunda sansad syn på liberala värderingar (och sätter MP nånstans i ekofascisthörnet av den politiska kompassen) röner MPs utspel ingen förvåning. Däremot blir man lite ställd när man kommer till resonemanget och argumentationen för köpcentrumförbud - man vet inte om det är hejdlöst skratt eller ångestfylld gråt som gäller. Tanken är att ett köpcentrum i kommunen utarmar innerstadshandeln i mindre kommuner eftersom folk tar bilen för att handla billigt. Vi är tillbaka på den där grejen med att akta sig för en övertro på marknaden - det konkretiseras ju absolut här när folk ska förbjudas från att handla billigare.
Ekonomer tar sig för pannan inför argumenten och hänvisar till aftonbladets lögndetektor som skjuter påståendet fullständigt i sank.
Jaha; kontentan är att ett miljöparti i regering kommer att leda till roliga små moratoria på saker som miljöpartisterna inte gillar. Speciellt när det kommer till att bygga grejer har de väldigt nära till vetot (gärna med kontraförslaget "gör det till ett naturreservat") och har skjutit förslag efter förslag i sank i Stockholm.
Man undrar ju lite spontant sådär hur den här synen på nybyggande funkar ihop med Vänsterpartiets rätt till bostad. Rätt till koja designad av Peter Eriksson känns klart mer sanningsenligt.
2010/07/06
#26: Du har tillräckligt med rättigheter som det är
Igår talade Vänst... förlåt, Välfärspartiets partiledare Lars Ohly på Almedalsveckan. Temat var välfärd och mänskliga rättigheter och givetvis lyckades Ohly varken med att claima ett originellt namn eller hålla ett inspirerande tal. Vi fick istället se en historisk rättighetsakrobatik och en galen löfteskarusell.
Välfärdspartiet. Bra grejer. Vem är emot välfärd egentligen? Ingen, exakt. Bra att profilera sig där då för det första. Det hade ju kunnat bli lite trångt där när alla ska hylla välfärden fram och tillbaka. Detta löser Ohly med att hitta på nya områden som nu ska täckas in av den allmänna välfärden. Och det är inte någon pyttereform det rör sig om. Andreas Bergh (ek. dr) har i uppgift av Axess att räkna ut hur mycket som partiledarna lovar bort i sina tal. I söndags lovade Reinfeldt enligt Bergh bort 10 miljarder, vilket också senare bekräftades av Anders Borg. Den gode doktor Bergh fann sig igår dock i en ganska hopplös sits och gav upp räknandet vid 100 miljarder.
Men vad spelar det egentligen för roll? Varför vända sig emot en konstant utdelning av välfärdsjulklappar?
Bloggaren Dick Erixon ger oss en liten sammanfattning på vad önske/kravlistan innefattar för punkter:
- Rätten till heltid
- Rätten till bostad
- Rätten till oinskränkt sjukvård
- Rätten till fri kollektivtrafik
- Rätten till tätare turer
- Rätten till högre löner
- Rätten till rättvisa löner
- Rätten till bättre hemtjänst
- Rätten till högre studiestöd
Det fanns dock mer att hämta. Ohly pratade också om rätten att gå på bio, osv. Det passar förresten ganska bra ihop med MPs önskade satsning på kommunala biografer.
Återigen verkar folk blanda ihop positiva och negativa rättigheter.
2010/07/04
#24: Du tror inte att ett nationellt Woodstock avskräcker ryssen
Ponera att Sverige hade blivit utsatt för ett angrepp eller blivit invaderat av ett annat land. Vad är då den naturliga responsen från vår sida? Det är givetvis en väldigt svår fråga att svara på då det beror på en massa olika omständigheter, men de flesta är ändå överens om att det är bra att Sverige har ett militärt försvar som är redo att försvara oss vid yttre angrepp. Man kan ju resonera så att risken för att Sverige blir utsatta för något av det här inom den närmaste tiden är mycket låg men det är alltid bra att minimera skadorna om nu Sverige blir underkuvat. Försvaret är trots allt relativt billigt i drift om man jämför med de potentiella skadorna som kan uppstå.
Om man nu inte köper det här argumentet kan man hävda att det är viktigt att Sverige tar sitt ansvar utomlands och bidrar till att bevara fred och säkerhet i oroshärdar eller till och med är med och försvarar demokrati. Så här långt är nog de flesta, oavsett partitllhörighet, med. Men givetvis skiljer sig synen på försvarspolitik från parti till parti. Folk och Försvar tog häromdagen fram en rapport som behandlar de olika åsikterna som finns om detta bland riksdagspartierna.
Man kan väl lite hastigt som lustigt dela upp partierna i tre "grupper". Folkpartiet räknas som en egen liten ö, då de aktivt arbetar för att Sverige ska gå med i NATO. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Socialdemokraternas försvarspolitik liknar också varandra. Man tycker att det är bra som det är ungefär. Givetvis sticker ju Vänstern ut, men även Miljöpartiet delar Ohlys åsikter om försvaret. Så som så många andra frågor undkommer "mittenpartiet" i det rödgröna regeringsalternativet all form av granskning. Vi gör därför en liten minigranskning.
Enligt Miljöpartiet är Försvarsmaktens viktigaste uppgift "att medverka i internationella fredsfrämjande insatser". Dock är det bara under FN:s flagga, då man inte gillar varken EU eller Nordic Battle Group-samarbetet. Ett litet, litet problem som slår en när man fortsätter läsa är den här formuleringen:
Nyckelordet är alltså ickevåld. Vi måste erkänna att vi inte har full koll på vad ett ickevåldsförsvar egentligen innebär - kunde det vara mer oklart? - men gissningsvis kommer man endast att arbeta med diplomati och "aktivism". Frågan är väl om det svenska försvaret ens är välkommet i FNs trupper om vi endast kan bidra med sång kring lägerelden och batiktröjor.
MP (och V för den delen) bör skänka en tanke till den klassiska frasen "Si vis pacem, para bellum".
Om man nu inte köper det här argumentet kan man hävda att det är viktigt att Sverige tar sitt ansvar utomlands och bidrar till att bevara fred och säkerhet i oroshärdar eller till och med är med och försvarar demokrati. Så här långt är nog de flesta, oavsett partitllhörighet, med. Men givetvis skiljer sig synen på försvarspolitik från parti till parti. Folk och Försvar tog häromdagen fram en rapport som behandlar de olika åsikterna som finns om detta bland riksdagspartierna.
Man kan väl lite hastigt som lustigt dela upp partierna i tre "grupper". Folkpartiet räknas som en egen liten ö, då de aktivt arbetar för att Sverige ska gå med i NATO. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Socialdemokraternas försvarspolitik liknar också varandra. Man tycker att det är bra som det är ungefär. Givetvis sticker ju Vänstern ut, men även Miljöpartiet delar Ohlys åsikter om försvaret. Så som så många andra frågor undkommer "mittenpartiet" i det rödgröna regeringsalternativet all form av granskning. Vi gör därför en liten minigranskning.
Enligt Miljöpartiet är Försvarsmaktens viktigaste uppgift "att medverka i internationella fredsfrämjande insatser". Dock är det bara under FN:s flagga, då man inte gillar varken EU eller Nordic Battle Group-samarbetet. Ett litet, litet problem som slår en när man fortsätter läsa är den här formuleringen:
Det militära försvaret ska på sikt ställas om till ett ickevåldsförsvar, som både kan göra insatser mot icke-militära hot, hantera konflikter och föra ickevåldskamp vid ett eventuellt angrepp. På sikt ska det militära försvaret helt avskaffas.
Nyckelordet är alltså ickevåld. Vi måste erkänna att vi inte har full koll på vad ett ickevåldsförsvar egentligen innebär - kunde det vara mer oklart? - men gissningsvis kommer man endast att arbeta med diplomati och "aktivism". Frågan är väl om det svenska försvaret ens är välkommet i FNs trupper om vi endast kan bidra med sång kring lägerelden och batiktröjor.
MP (och V för den delen) bör skänka en tanke till den klassiska frasen "Si vis pacem, para bellum".
2010/06/28
#18: Du litar på att ministrar vet mer än du pt.2 - kommun- och finansmarknadsminister
Vi kör vidare med granskningen av det rödgröna skuggministeriet, med inspiration från Fokus lista. Idag har turen kommit till (kommun- och) finansmarknadsministern.
Jobbbeskrivning från regeringskansliet:
Finansdepartementet har ansvaret för regleringen på de finansiella marknaderna och för arbetet inom EU inom det finansiella området.
Finansdepartementet ansvarar för förvaltnings- och lagstiftningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, bostadsfinansiering och allmännyttiga bostadsföretag.
[...]
Vem föreslår fokus då? Jodå, den alldeles eminenta...
Mikaela Valtersson
Relevant utbildning: Gymnasielärare
(Ir-)Relevant kompetens: Ledamot i finansutskottet (precis som Monica Green...)
Fokus kommentar: Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson – sannolik som nytt språkrör – är precis så liberal som finansmarknaden vill. Dessutom har hon en stark position i partiledningen.
Jahapp. Nu ska vi leka finn fem fel.
Precis som Monica Green, rikspuckot, är Valtersson gymnasielärare. Faktum är att många rödgröna tycks ta sin otroliga kompetens från den erkänt krävande (notera ironin) lärarutbildningen. Missförstå mig rätt - lärare behövs, lärare är bra. Men inte på ministerposter. Speciellt inte på ministerposter där man har att göra med den allra hårdast - och samtidigt svårast - reglerade marknaden. Speciellt inte om man inte har någon som helst kunskap om hur finansmarknader fungerar.
Fokus tycker att Valtersson är "precis så liberal som finansmarknaden vill". M-hm. Hur liberal är man då? Säger man saker som...
...om man är liberal? Eller handlar liberalism kanske mer om att låta folk göra sina egna val och mindre om godtycklig fördelningspolitik baserat på osäkra kalkyler?
Valtersson har också en extremt liberal syn på individen vs. staten-frågan. På frågan om vad hon tycker om att folk kanske sitter på hus som blir högt taxerade på grund av att området där huset står ökar i attraktivitet, och således blir ruinerade av en rödgrön fastighetsskatt, svarade hon som så:
Menar hon att man ska ta lån för att klara sina skattebetalningar?
Jamen vad fan, varför inte? Staten > individen och således ska staten ha sina pengar även om det leder till fullständig ekonomisk katastrof för individen. Omfördelning, jämlikhet, rättvisa för fasen - inte ska väl vanliga människor få stå ivägen för Valterssons grandiosa mål? Frågan är om hon resonerar så av illvilja, ren och skär kommunistövertygelse, eller bara okunskap.
Jobbbeskrivning från regeringskansliet:
Finansdepartementet har ansvaret för regleringen på de finansiella marknaderna och för arbetet inom EU inom det finansiella området.
Finansdepartementet ansvarar för förvaltnings- och lagstiftningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, bostadsfinansiering och allmännyttiga bostadsföretag.
[...]
Vem föreslår fokus då? Jodå, den alldeles eminenta...
Mikaela Valtersson
Relevant utbildning: Gymnasielärare
(Ir-)Relevant kompetens: Ledamot i finansutskottet (precis som Monica Green...)
Fokus kommentar: Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson – sannolik som nytt språkrör – är precis så liberal som finansmarknaden vill. Dessutom har hon en stark position i partiledningen.
Jahapp. Nu ska vi leka finn fem fel.
Precis som Monica Green, rikspuckot, är Valtersson gymnasielärare. Faktum är att många rödgröna tycks ta sin otroliga kompetens från den erkänt krävande (notera ironin) lärarutbildningen. Missförstå mig rätt - lärare behövs, lärare är bra. Men inte på ministerposter. Speciellt inte på ministerposter där man har att göra med den allra hårdast - och samtidigt svårast - reglerade marknaden. Speciellt inte om man inte har någon som helst kunskap om hur finansmarknader fungerar.
Fokus tycker att Valtersson är "precis så liberal som finansmarknaden vill". M-hm. Hur liberal är man då? Säger man saker som...
Kvinnor som under lång tid har dubbelarbetat och sedan blivit sjuka ska nu straffas för att man ska kunna sänka skatten till männen. Det krävs åtgärder som minskar klyftorna mellan män och kvinnor, inte som ökar dem. Priset för årets lobbyist borde definitivt gå till organisationen vita medelålders män.[källa]
...om man är liberal? Eller handlar liberalism kanske mer om att låta folk göra sina egna val och mindre om godtycklig fördelningspolitik baserat på osäkra kalkyler?
Valtersson har också en extremt liberal syn på individen vs. staten-frågan. På frågan om vad hon tycker om att folk kanske sitter på hus som blir högt taxerade på grund av att området där huset står ökar i attraktivitet, och således blir ruinerade av en rödgrön fastighetsskatt, svarade hon som så:
Har man en dyr villa, även om man köpte den för mycket lägre pris, så har man också en möjlighet att ta lån på sitt hus. Man har ju ett kapital som ligger i botten och som är en tillgång som man sedan kan sälja eller ta lån på.
Menar hon att man ska ta lån för att klara sina skattebetalningar?
Man har den möjligheten om man vill. Det är en tillgång som inte alla människor har.
Jamen vad fan, varför inte? Staten > individen och således ska staten ha sina pengar även om det leder till fullständig ekonomisk katastrof för individen. Omfördelning, jämlikhet, rättvisa för fasen - inte ska väl vanliga människor få stå ivägen för Valterssons grandiosa mål? Frågan är om hon resonerar så av illvilja, ren och skär kommunistövertygelse, eller bara okunskap.
2010/06/24
#14: Du hade gärna flugit hem idag
När man bor en bit från släkten blir det oundvikligen ett antal längre resor vid högtider som midsommar. För studenter är det som bekant viktigt att se till att ta det mest ekonomiska alternativet, och faktum är att det ibland, om inte ofta, är billigare att flyga från Stockholm till Göteborg än att ta tåget.
Miljöpartiet vill ju stoppa allt flyg söder om Sundsvall (och V vill ersätta det med statliga zeppelinare), förlåt, göra det onödigt. Å andra sidan är det väl belagt att Miljöpartiet har en lite annorlunda syn på hur man gör saker onödiga - som vi skrev i en tidigare post vill man stänga av körfält på Essingeleden för att "göra det onödigt" att ta bilen. Gissningsvis tänker man göra flyget onödigt genom att, om man är någorlunda realistisk, chockhöja skatter för korta flygningar, eller om man är lite mer Miljöpartistisk, lagstifta om att ta bort ena vingen på samtliga kortdistansplan eller något annat som "lär folk" att man inte ska flyga.
Istället ska det byggas snabbtåg överallt (eller ja, mellan Göteborg och Borås i första steget) i en kopia av den kinesiska modellen, trots att det väl känns rätt uppenbart att man inte kan tillämpa kinesiskt infrastrukturtänk på Sverige med tanke på skillnaderna i befolkningstäthet, geografi och så vidare. Att flygindustrin dessutom kämpar hårt med att bli miljövänligare - bland annat genom att på vissa flighter redan idag använda biobränsle - skiter man fullständigt i. Här har politikerna bestämt sig för något och då är det det som gäller. Det hjälper förstås att tro att marknaden inte har någon som helst förmåga att skapa miljöinnovation utan att allt hänger på att hjältarna från Norrbotten höjer lite skatter och stänger några körfält.
Jag flyger gärna till Göteborg om jag får chansen. Maria Wetterstrand pendlar ju till Helsingfors med flyg så varför ska inte jag få flyga?
Miljöpartiet vill ju stoppa allt flyg söder om Sundsvall (och V vill ersätta det med statliga zeppelinare), förlåt, göra det onödigt. Å andra sidan är det väl belagt att Miljöpartiet har en lite annorlunda syn på hur man gör saker onödiga - som vi skrev i en tidigare post vill man stänga av körfält på Essingeleden för att "göra det onödigt" att ta bilen. Gissningsvis tänker man göra flyget onödigt genom att, om man är någorlunda realistisk, chockhöja skatter för korta flygningar, eller om man är lite mer Miljöpartistisk, lagstifta om att ta bort ena vingen på samtliga kortdistansplan eller något annat som "lär folk" att man inte ska flyga.
Istället ska det byggas snabbtåg överallt (eller ja, mellan Göteborg och Borås i första steget) i en kopia av den kinesiska modellen, trots att det väl känns rätt uppenbart att man inte kan tillämpa kinesiskt infrastrukturtänk på Sverige med tanke på skillnaderna i befolkningstäthet, geografi och så vidare. Att flygindustrin dessutom kämpar hårt med att bli miljövänligare - bland annat genom att på vissa flighter redan idag använda biobränsle - skiter man fullständigt i. Här har politikerna bestämt sig för något och då är det det som gäller. Det hjälper förstås att tro att marknaden inte har någon som helst förmåga att skapa miljöinnovation utan att allt hänger på att hjältarna från Norrbotten höjer lite skatter och stänger några körfält.
Jag flyger gärna till Göteborg om jag får chansen. Maria Wetterstrand pendlar ju till Helsingfors med flyg så varför ska inte jag få flyga?
2010/06/20
#10: Du är på rätt sida av paradoxen
"Rätt till heltid", detta fantastiska slagord. Det är väl allmänt känt att ju fler rättigheter desto bättre, men frågan om vem som skall tillgodose alla dessa rättigheter ställs desto mer sällan.
När det kommer till rätt till heltid är det rimligen arbetsgivaren som skall tillgodose rättigheten. Hur skall det fungera? Låt oss illustrera. Du är en ond arbetsgivare och behöver för närvarande fyra heltidstjänster för att företaget ska gå runt. Du exploaterar fem arbetare - tre heltidare och två deltidare. Alla har rätt till heltid och "möjlighet till deltid". Din ena deltidsarbetare utnyttjar sin rätt till heltid och vips har du en deltidare för mycket. Vad händer med den personen?
Här springer vi på en intressant och alltför ofta förekommande paradox. När man formulerar politik fungerar saker på ett sätt, och när man är i verkligheten fungerar det på ett helt annat. En lirare som åkte på en jobbig diskrepans mellan politik och verklighet var Lenin, och det vet vi ju hur det slutade. I det här fallet säger politiken - Mona själv - "joorå. Då skall du få fortsätta med det". När det blir mediastorm kring det hela sluter sossarna solidariskt upp och pissar lite på väljarna. Den hiskeligt sympatiske politikern Ola Möller passar också på att hylla Monas nationalekonomiska kunskaper som vi ju dokumenterat nedan.
Ponera att deltidaren får någon form av lagstadgad rätt att jobba kvar i det här fallet. Vad händer? Du som arbetsgivare får kraftigt ökade kostnader och dina anställda får mindre att göra. I slutändan går du antingen i konkurs eller så hittar du något kryphål i lagen, ungefär som i dagsläget när bemanningsföretag är enda sättet att ta sig runt LAS. Joorå.
Dessutom kommer du ju aldrig någonsin mer vilja anställa någon på deltid - alla deltidare blir tickande kostnadsbomber som när som helst kan få för sig att kräva heltid. Detta inser dock inte Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesman för V och statsrådsaspirant. Partiet föreslår att heltid ska vara norm på arbetsmarknaden och att andra typer av anställningar aktivt ska motverkas. Man vill till exempel lagstifta om en skarpare tidsbegränsning när det kommer till visstidsanställningar, då man anser att den nuvarande gränsen på 12 månader inte är tillräcklig. Man motiverar detta med att man vill underlätta för ungdomar på arbetsmarknaden. ...va? Att försöka tvinga arbetsgivare att omedelbart anställa på heltid, och dessutom göra det otroligt svårt att avbryta anställningen, kommer att göra incitamenten att anställa unga större. Joorå.
När det kommer till rätt till heltid är det rimligen arbetsgivaren som skall tillgodose rättigheten. Hur skall det fungera? Låt oss illustrera. Du är en ond arbetsgivare och behöver för närvarande fyra heltidstjänster för att företaget ska gå runt. Du exploaterar fem arbetare - tre heltidare och två deltidare. Alla har rätt till heltid och "möjlighet till deltid". Din ena deltidsarbetare utnyttjar sin rätt till heltid och vips har du en deltidare för mycket. Vad händer med den personen?
Här springer vi på en intressant och alltför ofta förekommande paradox. När man formulerar politik fungerar saker på ett sätt, och när man är i verkligheten fungerar det på ett helt annat. En lirare som åkte på en jobbig diskrepans mellan politik och verklighet var Lenin, och det vet vi ju hur det slutade. I det här fallet säger politiken - Mona själv - "joorå. Då skall du få fortsätta med det". När det blir mediastorm kring det hela sluter sossarna solidariskt upp och pissar lite på väljarna. Den hiskeligt sympatiske politikern Ola Möller passar också på att hylla Monas nationalekonomiska kunskaper som vi ju dokumenterat nedan.
Ponera att deltidaren får någon form av lagstadgad rätt att jobba kvar i det här fallet. Vad händer? Du som arbetsgivare får kraftigt ökade kostnader och dina anställda får mindre att göra. I slutändan går du antingen i konkurs eller så hittar du något kryphål i lagen, ungefär som i dagsläget när bemanningsföretag är enda sättet att ta sig runt LAS. Joorå.
Dessutom kommer du ju aldrig någonsin mer vilja anställa någon på deltid - alla deltidare blir tickande kostnadsbomber som när som helst kan få för sig att kräva heltid. Detta inser dock inte Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesman för V och statsrådsaspirant. Partiet föreslår att heltid ska vara norm på arbetsmarknaden och att andra typer av anställningar aktivt ska motverkas. Man vill till exempel lagstifta om en skarpare tidsbegränsning när det kommer till visstidsanställningar, då man anser att den nuvarande gränsen på 12 månader inte är tillräcklig. Man motiverar detta med att man vill underlätta för ungdomar på arbetsmarknaden. ...va? Att försöka tvinga arbetsgivare att omedelbart anställa på heltid, och dessutom göra det otroligt svårt att avbryta anställningen, kommer att göra incitamenten att anställa unga större. Joorå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)