I gårdagens inlägg behandlade vi den skruvade syn på företagande som finns i falanger på den rödare sidan av samarbetet. De gröna har ju inte samma arv av storskalig industri och kanske är mer anpassat till ett samhälle med fler egna företagare? Att de är ett småföretagarparti är väl egentligen gängse uppfattning, både hos folket och partiet självt. Förutom att man införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön (mer om detta självmål någon annan gång) så är de ju emot tillväxt, vilket vi tänkte skriva lite om här.
Hört det förut? SSU kör ju stenhårt med samma paroll för närvarande. Faktum är att man nog kan utse nolltillväxt till årets hetaste dumma jävla idé från hobbymarxister och icke-ekonomer.
Det verkar kanske vettigt om man definierar tillväxt som "mer vinst (till utsugarkapitalisterna)", eller om man ser tillväxt som den enskilda anledningen till att det finns ett miljöproblem att vråla om. Men sanningen är ju snarare att vi aldrig kommer kunna klara av de klimatproblem som uppenbarar sig utan tillväxt. Tillväxt betyder att vi utnyttjar de resurser vi har på ett effektivare sätt och därmed kan lägga överskottet på andra saker, som till exempel forskning och utveckling.
Ett annat av de argument som lyfts fram är att tillväxt inte gör oss mer lyckliga. Lyckoforskningen är ett område som växer starkt och det finns en mängd siffror att titta på, och faktum är det att man inte upplever sig som speciellt lyckligare idag än vad man gjorde på 50-talet, trots att vi i de allra flesta avseenden lever ett bättre liv idag än då. Det finns dock ett annat samband som talar för tillväxt så att säga. Den franska ekonomen Claudia Senik visar på att det finns en stark korrelation mellan lycka och om man kan för sig själv kan förutspå en ökad inkomst under större delen av livet. Lyckan finns alltså i att närma sig ökat välstånd, snarare än att faktiskt ha det. Hon ger alltså Karin Boyes klassiska strof om att det vägen som gör mödan värd vetenskapligt stöd. Tillväxt ger oss lycka i den mån som den ökar vår framtidsoptimism, men är varken ett universalrecept för ökad lycka eller något onödigt som finns för kapitalisternas skull.
Det finns också data som visar på att i goda tider med tillväxt så blir människor mer öppna och toleranta mot andra. Det kan ha med att göra att vi kan ge utrymme åt andra och glädjas åt deras framgånger utan att på något sätt behöva oroa oss för vår egen position. Detta fenomen har Harvardekonomen Benjamin Friedman kommit fram till efter studier av perioder med hög tillväxt i USA, England, Frankrike och Tyskland.
Den som tyckte det var intressant med temat lycka och tillväxt rekommenderas läsa idéhistorikern Johan Norbergs bok "Den eviga matchen om lycka", varifrån inspiration till det här inlägget har hämtats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar