Det är väldigt få kandidater till det årets svenska riksdagsval som inte motsätter sig rasism och det är troligtvis relativt vanligt att man begränsar begreppet rasism för att gälla endast människor. Lars Ohly, Dogge Doggelito, en rasinformatör (bästa titeln?) och andra lobbyister tar dock strid för att definitionen även ska omfatta djur i en debattartikel i Aftonbladet.
Hundarnas bästa vänner, som de bör titulera sig, driver en ytterst konstig tes. De säger att ingenting "pekar på att hundar av kamphundsras skulle bita oftare än andra. Tillgänglig statistik pekar i stället ut tax och golden retriever som de raser som oftast är inblandade i bitolyckor." Vi menar för det första att man istället bör resonera att det är den åsamkade skadan som skall bedömas. För det andra är det ju inte direkt helt oväntat att det är taxar och golden retrievers som är vanligast förekommande i bitolyckor, då de är två utav de absolut vanligaste raserna.
Ett förslag på att lösa de problemen som finns kommer från den liberale riksdagskandidaten Mathias Sundin, som faktiskt lyckats profilera sig på den här frågan, från folkpartiet i Östergötland. Han ger svar på tal på samma nyhetsblaska. Trots allt så är det , med all respekt för människor som skadats av dessa hundar, ändå lite charmigt att man tar strid för ett ämne så obskyrt som det här. Charmen blir dock snabbt lite fadd när man inser att de ändå menar allvar och faktiskt tycker det här är en extremt angelägen fråga. Slutklämmen i artikeln talar nästan för sig själv:
"Hets mot folkgrupp är inte tillåtet i Sverige. Men vad som nu håller på att hända är en oönskad rasism inom hundvärlden."
Vi ser hellre en utveckling där lagen om hets mot folkgrupp avskaffas snarare än att den ska utvidgas till hets mot hundras.
Som vanligt är Johan Ingerös blogg bra mycket roligare än denna.
Jag tycker att du är rolig.
SvaraRadera