#64: Du står inte gärna i kö till den kommunala bespisningen

Almega postade imorse en rapport om RUT som utgör jobbig läsning för alla som gillar jobb. Resultaten är mindre förvånande, men ändå anmärkningsvärda. Om man klarar av att ha utspelet om alla dessa jobb till långtidsarbetslösa i huvudet blir ju avskaffandet av RUT väldigt märkligt, men jobb som faktiskt på riktigt skapas av människors efterfrågan av tjänster är uppenbarligen inte alls lika fina som de episkt stora statliga satsningarna.

Det här inlägget kommer dock handla om vad vänstern presenterar för alternativ till RUT. Josefin Brink introducerades häromdagen som Vänsterpartiets nya jämställdhetspolitiska talesperson och passade direkt på att göra ett mindre genomtänkt utspel. Brink föreslår att stressade föräldrar ska kunna köpa hämtmat från skolbespisningarna. Inspirerade av det vackra Venezuela har man beslutat att överraska alla som trodde att kommunens huvuduppgift var att erbjuda vård, skola och omsorg genom att pressa in mer näringsverksamhet under den offentliga sektorns paraply. Man brukar ofta försvara monopolen på till exempel läkemedelsförsäljning med att den måste finnas tillgänglig för alla medborgare. Ett bra motargument, som nu kanske förlorar sin tyngd, var att mat, som också är livsnödvändigt, finns tillgängligt i närområdet för de allra flesta.

Men egentligen handlar det ju inte om en service till medborgarna som inte kan uppstå med marknadslösningar utan bara om ett förakt för privata företag. Det finns redan nu rad företag som har identifierat upptagna småföräldrars behov av hjälp med matlagning. Testa bara att googla på "matkasse" så får du upp massa förslag. Om vi tar Linas matkasse som exempel bara för att jämföra priset ser vi att man får fem fyraportionsrätter för 749 kronor vilket blir ett portionspris på cirka 37 kronor. Vi kan nästan utlova att rätterna blir godare och mer näringsrika än de som man serverar i skolmatsalen. För de som inte orkar laga den själva brukar det finnas take away-restauranger i varenda liten småort, vilket ju givetvis blir dyrare, men då får man överväga hur man värdesätter tiden det annars tar att laga själv.

Det är konstigt att det brukar låta att man måste "städa sitt eget vardagsrum" när det kommer till städning, men det är uppenbarligen okej att slippa laga sin egen mat. Så länge det är kommunalt och därmed för politikerna kontrollerbart, det vill säga. Centerpartiet i Stockholms län har istället föreslagit en halverad restaurangmoms, något som givetvis hade påverkat prisbilden och därmed gjort det mer tillgängligt att äta ute/köpa take away för alla. Men istället inbillar man sig att centralisering av alla samhällets funktioner skapar den effektivaste samhällsekonomin.

Varför då inte slå ihop alla offentliga matsalar till ett stort centralkök där alla invånare i kommunen prydligt och tacksamt får ställa sig i rad med mössan i hand och vänta på sin slev av den kommunala maten? Vi vill inte ens börja spekulera i vilken mat politikerna hade önskat att servera.. Nej, tack. Kommunerna ska och behöver inte konkurrera med företagen. Men vi börjar alltmer förstå hur Ohly ska kunna fixa 200 000 (eller vad nu senaste budet är) jobb i offentlig sektor.

Vi hade gärna sett en tjänst där några av de lågavlönade och, ofta tyvärr, ouppskattade mattanterna gick ihop och startade ett företag där man levererade hemlagad mat till de som efterfrågade. Givetvis hade de tagit ut en vinst - det är ju trots allt så man utvecklar företaget och själv kan överleva. Men kvinnor som är företagare vill man ju som bekant inte veta av inom vänstern. Offentlig sektor ska det minsann vara.