#59: Du är inte rädd för aktiebolag

Lars Ohly (konduktören) och Rossana Dinamarca (lärarstuderande som inte orkade plugga klart) berättar idag för svenska folket att privata företag minsann är diefvulen, trots att de två rimligen inte tillnärmelsevis besitter den rätta kompetensen att bedöma läget eftersom de inte vet någonting över huvud taget om företagande. Det är den gamla vanliga retoriken:

Den svenska skolan har öppnat sig för en industri där aktiebolag berikar sig på elevernas och lärarnas bekostnad.

Det är aktiebolag(/utsugare/kapitalister/arbetsgivare/"de rika") som berikar sig(/"proppar fickorna fulla"/suger ut) på elevernas och lärarnas(/arbetarnas/de fattigas/djurens) bekostnad.

Ohly konstaterar att han ska "bygga världens bästa välfärd utan privata vinster". Frågan är vad den meningen egentligen betyder. Det finns ju minst två alternativa tolkningar:
1. [Bygga världens bästa välfärd] utan privata vinster
2. Bygga världens bästa [välfärd utan privata vinster]

Är det det förra alternativet som åsyftas så är det bara att önska lycka till. Som tur är har ju Ida Gabrielsson konstaterat att Vänsterpartiets politik handlar mer om visioner än faktiska mål, och då kan man ju tänja lite på tidsperioden och finansieringen... Vi ska ha världens bästa välfärd utan privata vinster år 2100 och alla andra sektorer kommer att vara fullständigt utarmade på grund av en skattesats på 99%, kan det lika gärna betyda på Vänsterpartiets språk.

Är det 2:an som gäller så sätter det en sund lägre gräns på hur bra välfärden kan bli. Tänk er argumenten om tio år: "Jo; folk dör i köerna på akuten, men vi har i alla fall 'bättre' välfärd än kubaner och nordkoreaner som är ensamma med oss om att tävla i klassen." Eller "jo; i Finland går allting mycket bättre men å andra sidan tillåter de privata vinster så det så."

100 anledningar skrivs av glada företags- och nationalekonomer, så vi känner att vi kan ta på oss uppgiften att läxa upp herr Ohly och fröken Dinamarca om hur företagande och hela den här grejen med en fri ekonomi egentligen fungerar. Jo, se, inkomsten är inte något statiskt, ens i skolväsendet. Får du in fler elever så får du in mer pengar. Det är svårt att locka elever till en skola som inte har några lärare. Däremot har det lett till att elever lockas att ignorera eventuella brister mot en gratis laptop. Grejen är väl helt enkelt att folk som inte har vett nog att se bortom den gratis datorn får skylla sig precis lika mycket som någon som köper en iPhone och sen blir förvånad över att den inte kan ringa någonstans.

Vinstintresset är inte ett hinder, utan en garant för att kvaliteten bibehålls. Vinst är resultatet av att man skapar något som folk vill köpa eller nyttja, istället för något annat - som två konkurrerande skolor. Just därför är kommunala skolor ofta skönt misskötta monster av ekonomisk ineffektivitet.

Nej, Ohlys planer för framtidens välfärd ger vi inte mycket för. Det är lite för mycket "gratis" och gammal kampretorik.

Update: Idag står investmentbankirerna på Aftonbladet för okunskapen och vinsträdslan. Det hävdas i förfasad ton att EQT kommer att tjäna pengar på sitt köp av Academedia, som äger ett antal friskolor. Köpeskillingen uppgick enligt AB till SEK ~2md och hemskt nog väntas Academedia göra vinst även i framtiden, så att EQT kan sälja bolaget med förtjänst. Man missar helt att EQTs och andra riskkapitalbolags affärsidé är att ta över tillväxtföretag, tillföra kompetens och utveckla deras affärsidé tills bolaget är redo att stå på egna ben. Ju bättre Academedia sköts, ju fler elever de attraherar, ju bättre utbildningen är, desto mer pengar kommer EQT att tjäna. Det som är bra för EQT är bra för eleverna.




Bloggar: ETR; Magnus Andersson; Helen Törnqvist; Robert Noord