Miljöpartiet håller fast vid att friårsreformen är en bra politisk åtgärd. Det betyder att man kan ta ledigt från jobbet i en tid upp till ett år och få ersättning för det.
Enligt Peter Eriksson är reformen en liberal arbetsmarknadsåtgärd. För Eriksson kan man gärna få ligga i hängmattan under den här offentligt finansierade ledigheten, men den ekonomiska talesmannen för partiet Mikaela Valtersson (som drar från sin gymnasielärarkompetens när hon ska uttala sig om hur ekonomin fungerar) vill ha in ett krav på att man antingen ska utbilda sig eller starta ett företag under det här lediga året. Det låter ju inledningsvis som en bra tanke, då arbetstagaren kan ägna sig åt kompetensutveckling som kan hjälpa företaget på längre sikt, men vissa komplikationer uppstår onekligen. Det kan till exempel bli så att en anställd startar upp en konkurrent till sin arbetsgivare, som fortfarande betalar den anställdes lön, och om entreprenörsprojektet misslyckas är den anställde givetvis välkommen tillbaka till företaget enligt lag. Vilket företag vill finansiera sina egna konkurrenter?
Det är uppenbart att man försöker ta på sig någon form av småföretagsvänlig hållning i och med det här förslaget, men det är ett verklighetsfrånvänt och ogenomtänkt förslag. Vad sägs som att istället se över områden som verkligen betyder något för företagare, som till exempel turordningsreglerna i LAS och arbetsgivaravgifterna.
Eriksson nämner att arbetsnarkomaniska lutheraner lär ha svårt att se det moraliskt riktiga i att personer latar sig på andras bekostnad. Det har han helt rätt i. Vi får också en bekräftelse på att politiker i allmänhet har svårt att skilja på positiva och negativa friheter. Hans slutsats blir att man, om man nu har Luther som idol, istället för att se förslaget som ett kryphål för arbetsskygga ska se till de fina konsekvenserna på arbetsmarkanden som friåret skapar. Långtidsarbetslösa får ju faktiskt chans att testa på en riktig arbetsplats under en kortare tid! Resonemanget bygger på en otroligt märklig idé om att alla anställda direkt kan ersättas med en annan. Eriksson lär ha missat att det inte längre fungerar som det gjorde på Fords tid då man enbart ville anställa händerna, men olyckligtvis fick betala för resten av kroppen också. De allra flesta arbetstagare besitter en unik kompetens och värdefull erfarenhet som gör att man inte är direkt utbytbar. Det lär också vara frustrerande för de vikarierande som när de precis lärt sig yrket abrupt tvingas lämna anställningen när den som har "rätt" till yrket känner sig sugen på att jobba.
Friåret har dessutom redan införts och avskaffats en gång, men de envisa miljökämparna ger sig inte i första taget. Att folk ska få betalt för att ha ledigt verkar vara en prioriterad utgift i en hippiegrön budget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar