2010/06/21

#11: Du tröttnade på industrisamhället på 1800-talet

Samtliga av de rödgröna partierna utger sig givetvis värna om småföretagen; det är extremt trendigt och modernt. Med anledning av vänsterdebattören Göran Greiders fantastiska artikel på Newsmill rörande just företagandet frågade vi oss vem som egentligen gillar företagande mest.

Greider författar artiklar som vore de romaner (och då snackar vi Vilhelm Moberg snarare än Jens Lapidus), så först en sammanfattning. Den går kortfattat ut på att entreprenören är en ond samhällsparasit som mest likner en maffiaboss, som inte skapar välstånd eller något annat av värde, utan istället stjäl det mervärde arbetarna producerar. Det är en marxistisk synvinkel som aldrig fått fotfäste i den ekonomiska vetenskapen, där marxianerna är utdöende.


Greider har fel. Faktum är att hans har så fel att han praktiskt taget är ute och tandemcyklar med Marx på den sibiriska tundran sen någon gång på 70-talet. Varför är företagande bra? Varför kan inte staten ta över den rollen som entreprenören/företagaren har - att tillgodose behov hos människor genom produktion av tjänster och produkter? Ja, för att FOLK DÖR DÅ. Och för att staten är inherent mindre effektiv än marknaden, korrumperad och styrd av politrucker.

Okej, men är inte Greider bara en ensam kille i skogen som har otur när han tänker? Visst är väl vänsterpartiernas syn på företagande mer nyanserad?... Inte helt oväntat är Vänsterpartiet riktigt pålästa och sunda, som vanligt:

Egenföretagare och småföretagare tillhör varken borgarklassen eller arbetarklassen, men lever ofta under förhållanden som liknar arbetarklassens. De är ofta beroende av storföretagens beslut. Många har tvingats till privatföretagande för att kunna försörja sig. Grupper som tidigare var lönearbetare, till exempel inom offentlig sektor eller byggnadsindustri, pressas att i stället sälja sin arbetskraft som egenföretagare.

Någon egenföretagare som känner igen sig? Känns det rimligt att den största anledningen till att det finns småföretag är att folk så jättegärna vill jobba inom offentlig sektor men pressas att bli småföretagare? Och av vem, förresten - låga löner och statlig ineffektivitet?
Nej, den här analysen får hål-i-huvudet-stämpel.

En kategori företagare är det synd om - men så fort du har en anställd blir du ju arbetsgivare, och då uppgraderas du till utsugarkapitalist. Åsa Linderborg förklarade konceptet i SVT:s Debatt när hon berättade för Blondinbella (våra åsikter om henne ryms inte inom ramen för den här bloggen, som tur är) att när man har anställda skapar man ingenting, utan lever på andras arbete.

Sossarna då? Ja, när senast brydde de sig om småföretagare? Bättre då att köpa SAAB och ge industrijobb (med rätt till heltid förstås) till alla. Småföretagare ska helst ha det svårt så att de ställer sig vid bandet istället.

Nej, den Rödgröna visionen av hur samhället ska se ut slutade fungera någon gång på 60-talet. Industrisamhället kommer inte att komma tillbaka, hur romantiskt Greider än tycker det är med bolmande fabriksrök.

2 kommentarer:

  1. Industrisamhället finns fortfarande kvar. Det är en myt att det har försvunnit. Däremot så anser jag och andra bedömare med mig att det har transformerats mycket kraftigt från vad det en gång var i Sverige.

    Dess politiska betydelse har också minskat. De nya industriarbetarna är inte smutsiga, dåligt utbildade män i bruksorter som gör stål eller kylskåp. Idag är det snarare välutbildade personer som sitter på kontor och labb i våra storstäder.

    En annan poäng; Karl marxs texter om den politiska ekonomin tillhör bland de mest sunda texter om ekonomi som går att få tag på. Men som moderat kan jag säga att jag drar helt andra slutsatser än ohly, måååna och kalle himself. Nämligen den att marx berättar en hel del saker som är viktiga för att förstå de som arbetar, hur man får profit i ett företag och annat. Läs marx, men tolka den moderat är vad jag säger.

    SvaraRadera
  2. Instämmer med kommentaren ovan men vill även spinna vidare på bilden av den genomsnittliga arbetaren i dagens Sverige. Den tid är förbi då arbetaren stod med mössan i hand medan brukspatron passerade. Där fyllde Socialdemokraterna en funktion. I dagens samhälle då den genomsnittliga fabriksarbetaren har två bilar på uppfarten och åker till Mallis en gång om året så tappar de mark - och det fort.

    Förra valet "omvändes" många slentrianröstare och vi kan bara hoppas att det håller i sig till i höst.

    SvaraRadera